NNS ordförande Marie Svensson:
Corona-viruset påverkar oss alla och våra verksamheter
För närvarande drabbas vi alla på olika sätt av Corona-viruset. Vi kan själva vara smittade eller så kan någon av våra nära och kära eller kolleger vara eller bli det.
Vår vardag och vårt uppdrag påverkas
Våra arbetsplatser kan helt plötsligt bli, om inte tomma, så i alla fall mycket glesare.
Vi kan inte träffa våra kolleger och deltagare i verksamheter på samma sätt som vi gjort tidigare. Samtidigt är våra myndigheter och arbetsplatser styrda av nya direktiv som påverkar deras verksamhet och vårt samarbete.
Allt detta påverkar vår vardag och vårt uppdrag att stödja myndigheters samverkan. Uppdraget har fått helt andra förutsättningar och försvårar det direkta mötet med våra invånare.
Många av oss arbetar på distans eller hemma vilket också påverkar arbetssituationen och vår effektivitet.
Nya sätt att samarbeta behöver utvecklas
Det arbete som vi driver tillsammans i NNS behöver sannolikt hitta nya och komplementära former. I allt detta är det viktigt att vi fortsätter att både försöka bibehålla och utveckla våra arbetssätt gentemot våra invånare.
Vi behöver varandras stöd än mer
Det kan lätt bli så att vi får ett stort fokus på vårt inre arbete. Det kan vara viktigt under en begränsad tid, för att få det att fungera. Här behöver vi hjälpas åt och utbyta erfarenheter från och mellan samordningsförbunden om hur vi kan hantera och utveckla våra arbetssätt.
Välfärden ska fungera för alla
Välfärden är till för alla. Alltför ofta fallerar den för de som kanske är mest utsatta, det vill säga de som är aktuella hos flera av våra myndigheter.
Här gör samordningsförbunden stor skillnad genom den samordning av myndigheternas insatser som vi åstadkommer. En av de viktigaste uppgifterna vi som samordningsförbund har, är att identifiera behov utifrån en helhetssyn, för att därefter kunna utforma de insatser som behövs.
Psykiskt, fysiskt och sexuellt våld utgör
ett avgörande hinder
För att få en helhetssyn behöver vi upptäcka det som hindrar individer att gå vidare ut i egen försörjning. Ett område som varit eftersatt är att upptäcka och ge stöd till personer som drabbats av eller de som utövar olika former av våld.
För att kvinnor och män ska kunna ta sig ut till egen försörjning via arbete eller studier utgör psykiskt, fysiskt och sexuellt våld ett hinder. För att både upptäcka och stödja personer som utsatts för samt personer som utövat olika former av våld behövs samverkan och samordning mellan myndigheter.
Regeringsuppdrag
NNS fick 2019 ett regeringsuppdrag att utveckla ett arbetssätt samt en modell för att upptäcka psykiskt, fysiskt och sexuellt våld och samordna insatser. Uppdraget sträcker sig fram till 2021. Detta arbete prövas nu i sju pilotverksamheter och i sju Grupp2-verksamheter där NNS leder och koordinerar arbetet.
Uppdrag om ökad upptäckt av våld
– Ett regeringsuppdrag under perioden 2019-2021
Här nedan finns information om NNS och samordningsförbundens nationella projekt mot psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Projektet utgör en del av ett gemensamt regeringsuppdrag tillsammans med Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Jämställdhetsmyndigheten.
Samordningsförbunden med sin rikstäckande struktur för samverkan mellan kommun, region, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan med fördel involveras i arbetet för att förbättra upptäckten av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld.
NNS har tillsammans med flera samordningsförbund skapat ett antal försöksverksamheter för att pröva hur förbunden kan samordna såväl insatser för att upptäcka olika former av våld som stödinsatser till våldsutsatta.
Piloter och Grupp 2 har samma mål
Försöksprojekten är indelade i två kategorier, Piloter och Grupp 2.
De förbund som ingår i Piloterna använder en gemensam metod, som utgår från att alla använder samma frågeformulär med sju frågor om psykiskt, fysiskt och sexuellt våld vid kontakterna med sina deltagare. I och med det gemensamma arbetssättet ger det möjlighet att utvärdera resultaten från de olika piloterna.
I Grupp 2-projekten har samordningsförbunden samma målsättning som i Piloterna, men de har en större frihet att utforma metoderna.
Sju Piloter och sju Grupp 2 har skapats
Samordningsförbunden och NNS har skapat sju pilotverksamheter samt sju Grupp 2-verksamheter.
De sju pilotförbund, kommuner, regioner samt de sju Grupp 2-förbund som ingår i det nationella projektet mot psykiskt, fysiskt och sexuellt våld är följande:
Piloter
• Skellefteå
• Jämtland-Härjedalen (Ragunda)
• Samspelet (Karlstad)
• Södertälje
• Karlskoga-Degerfors (Karlskoga)
• Vänersborg-Mellerud (Vänersborg)
• Halland (Varberg).
Grupp 2
• Insjöriket
• Umeå
• Skaraborg
• Norra Västmanland
• Sundbyberg
• MittSkåne
• Gävleborg.
Totalt ingår tio regioner: Västerbotten, Jämtland-Härjedalen, Värmland, Stockholm, Örebro Län, Västra Götaland, Halland, Västmanland, Skåne och Gävleborg.
Det här innehåller NNS och samordningsförbundens projekt mot psykiskt, fysiskt och sexuellt våld?
- Bas- och metodutbildning om våld.
- Att rutinmässigt använda ett validerat frågeformulär om 7 frågor om psykiskt, fysiskt och sexuellt våld inom Samordningsförbundens ordinarie operativa samarbete mellan FK, AF, kommunen (Socialtjänsten/Arbetsmarknadsenheter/skola) och regionen (hälso- och sjukvården).
- Kontakter med samverkande myndigheter lokalt, regionalt och nationellt för diskussioner om implementering och hållbara insatser över tid.
- Stöd och handledning.
- Utvärdering.
Projektets webbsidor är:
www.nnsfinsam.se/stoppavaldet
www.nnsfinsam.se/stoppavaldetunga
Sidorna kan även nås via: www.nnsfinsam.se
Coronaepidemin medför en högre risk för våld i nära relationer
Barn och kvinnor/män som lever i familjer där det finns en partner eller en förälder som utövar våld befinner sig under Coronaepidemin i en allvarlig samhällssituation som medför en högre risk att utsättas för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld.
Våldet mot kvinnor och barn ökar
Under perioder där familjemedlemmar tillbringar mer tid tillsammans ökar våldet. Dagens allvarliga samhällssituation på grund av Coronaepidemin medför bland annat en stark oro för att förlora arbetet och därmed sin försörjning. Det medför även ofta oro för egen och andras hälsa samt begränsade möjligheter att röra sig fritt. Denna negativa kombination av starka yttre påfrestningar kan utgöra en högre risk för våld i nära relationer.
Våld är ett brott och orsakar stort psykiskt och fysiskt lidande
Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är allvarliga brott som orsakar stort psykiskt och fysiskt lidande. Våldet drabbar alla i familjen, inte minst barnen.
Att utsättas för våld, sexuella övergrepp, försummelse eller ha bevittnat eller upplevt psykiskt, fysiskt och sexuellt våld mot närstående under barndomen kan, förutom det lidande det innebär för stunden, ge allvarliga konsekvenser för barnets psykiska och fysiska hälsa samt utveckling. Det finns även ett starkt samband mellan våldsutsatthet under barndomen och en senare psykisk och fysisk ohälsa i vuxenlivet.
Det finns hjälp att få
Här nedan finns information till några organisationer som ger stöd till våldsutsatta samt till våldsutövare, anhöriga, vänner, kompisar med flera:
www.kvinnofridslinjen.se
och den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen
020-50 50 50 ger stöd för den som utsätts för våld eller som är anhörig till någon som utsätts för våld.
www.ungarelationer.se
Stödchatt och kunskapsplattform för unga personer som utsätter, eller har utsatts för våld eller är anhörig/kompis.
www.valjattsluta.se
och telefonlinjen 020 - 555 666 riktar sig till dig som är vuxen och utövar våld samt skadar den du älskar.
www.huskurage.se
Vid oro för våld och av omtanke ber vi dig:
- Knacka på hos grannen.
- Vid behov hämta hjälp av andra.
- Ring polisen.
Det kan vara livsavgörande!